Snöfall

Igår kväll var vi på långpromenad. Det gillar jag! Om jag ska ranka mina favorit sysselsättningar så hamnar nog långpromenader på en av de högsta platserna. De andra sakerna som jag gillar är att ligga i sängen, gärna på husses kudde, hämta pinnar och jobba. Ja, jobba gillar jag och mina kolleger gillar mig. Nå ja, det var ju inte det jag skulle berätta om, jag skulle ju berätta om min promenad igår kväll. Vi brukar ta en promenad längs Strandvägen bort till Djurgården och sen Karlavägen hem. Igår snöade det, riktigt mycket dessutom. Jag var helt vit på ryggen och på öronen av all snö. Matte har lovat mig att hon ska sy ett nytt vinter täcke, men ännu har jag inte sett något. Hon har dessutom varit så dum så att hon slängt mitt gamla. Jag har därför varit tvungen att skaffa mig riktigt tjock fin vinterpäls. Ha, ha matte kommer att ångra att hon inte sydde något täcke till mig när jag i vår svidar om till vårpäls...

När vi vänt upp från Strandvägen så vi förbi en optikeraffär och ut genom dörren kom en Grand Danois med sin matte hängande efter som en vante. Han var väldigt nyfiken på mig och kunde inte riktigt bärga sig. Hans matte uppskattade inte riktigt hans upptåg. Det gjorde inte jag heller, som många av er vet så är jag inte så imponerad av andra hundar. Speciellt inte av framfusiga, påflugna typer. Jag träffade en söt liten tax som väl var si så där 3 månader. Han var väldigt söt med stickad kroppsstrumpa och allt. Det sista som hände på min promenad var att jag blev beskylld för att vara Lappsk vallhund av en man i Range Rover, senaste modellen. Han tyckte att jag var fin och lik hans sons hund. Jag är en gårdskorsning från Österlen och inget annat. Matte får alltid så stora problem att berätta vilka raser jag innehåller. Jag tycker nog att det kunde räcka med att säga att jag är en Alfa, punkt slut.

Idag har det också snöat. Matte vaknade imorse av att dom på radion upplyste om att det var stopp på E4 norr ut. Hon bestämde snabbt och lätt att vi skulle åka t-bana till jobb. Jag är inte så förtjust i detta färdsätt. Först och främst så är folk så framfusiga och springer nästan över mig, sen är det en avgrund mellan perrongen och tåget som jag ska ta mig över. Väldigt läskigt!!! Och sen skakar och gnisslar det i vagnarna så att mina nerver håller på att krypa utan på pälsen. Jag har fått ligga på rummet mest hela dagen, matte har suttit i möte. Det är nästan som att vara guldfisk. Mitt o mattes kontor har stora glas väggar ut mot korridoren så jag har fin utsikt mot köket och kan alltid ge upp ett litet pip eller gny lite när någon är in köket, då får jag lite uppmärksamhet. Fast idag ska jag inte klaga jag har ätit fastlagsbulle idag, himla gott. Det var så gott att jag inte kunde låta bli att tigga lite. Matte tycker inte om det, hon ger mig det onda ögat men är det gott så är det gott och då kan jag inte låta bli.